Det lev ingen långrunda. Jag gjorde ett försök att springa, och hann göra det ganska fort, tom, i en kilometer, sedan ringde en kompismorsa åt storasyster. Vi hade en del att prata om runt småtjejerna och deras vänner, så jag gick hemåt med henne i luren. Satsar på en sakta med lång i morgon tror jag. Känner att jag vill försöka mig på att springa nu, innan vi åker till stugan, för där blir det ju inget sådant troligtvis. Om jag inte hoppar ur bilen på väg ner till svärfar på lördag och springer dit, det är ju en idé förstås.
Just nu är jag mindre nöjd med mig själv. Åt upp stuvade makaroner som ungarna lämnat i kastrullen. Och direkt triggar jag igång på socker, som en knarkare. Nu har jag ätit ur all choklad ur firmans påskägg. Hrmpf.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar